Ninjin

Lördagen tillbringade jag nere på budohuset här i Uppsala med att träna lite på grunderna i Systema.

Aikido-klubben hade bjudit in Alex Kostic för att hålla ett seminarium med i Systema och då främst i kopplingen mellan Aikido och Systema. jag skulle väll egentligen säga att lägret gick ut på att träna systema-rörelser och övningar som kan gynna främst Aikido-utövare. Nu har jag aldrig tidigare sett något annat av systema än det jag läst på nätet och sett på tuben, så jag gick dit med stora förhoppningar och öppet sinne. Det visade sig att Alex var en trevlig prick med båda fötterna på jorden (iaf fick jag det intrycket under dagen) där jag fick enormt mkt feedback trots att jag inte var från klubben. Jag har under åren träffat på många enormt duktiga utövare i olika stilar och jag måste säga att majoriteten varit av samma typ som Alex, vänliga, givmilda och öppna för diskussion men med tydliga åsikter om vad de tränar.

Lördagen började med rullningar på golvet. Det är framförallt detta jag sett på nätet och imponerats av då de har ett visst sätt att rulla och forma sig efter marken. Som bujinkan-utövare har vi lite samma koncept i våra fall/rullningar, men dessa övningar ska jag definitivt börja köra för att försöka få ännu mer kontroll över min kropp på backen. Från liggande på mage rullade åt sidan, framåt, bakåt, med och utan pinnar framför eller bakom kroppen på alla möjliga sätt. Alex påpekade tidigt att jag skulle hålla ner knän och fötter för att göra mig så lite synlig som möjligt genom att säga: ‘Think snipers…. snipers….’

Vi fortsatte dagen med olika sätt att röra sig för att undvika och blockera sparkar och slag och komma undan olika sort av grepp. Tack vare (eller på grund av) min budo-bakgrund (bland annat klassisk och modern Karate) tog Alex upp mig regelbundet som uke, då jag var en av de få han verkade anse vara kapabel att slå och sparka korrekt. Så när lördagen var slut var jag helt sjukt slut då det blivit lite vila under den långa dagen.

Men summa kardemumma… Jag önskar jag hade haft möjligheten till träning på söndagen med, och jag ska def. ta vara på möjligheten om han kommer tillbaka, eller annat systema-läger dyker upp i närheten. Kul som fasen var det att pröva på. Dock var det väldigt lite som var direkt nytt i teknik-utföranden av vad jag sedan tidigare tränat (fast det var ju bara en dag.. och man hinner inte gå igenom så mkt på 6h träning).

Jag la upp ett recept till…. =)

http://www.ninjin.se/?page_id=1421

Under senaste turen till Japan fick jag till det att träna med Rob Renner under ett av passen i Ayase. Vad det var vi tränade kommer jag inte ihåg, men som alltid var teknikerna, inte direkt flummiga, men kanske öppna för tolkning skulle vi kunna säga. Som alltid kallar Soke, eller annan shihan då och då upp folk som får visa deras tolkning av det vi tränat på inför alla andra.
Vi gick upp på mattan och körde på. När det blev min tur blev det helt svart i skallen… och jag kom för mitt livs skull inte ihåg vad det var vi gjorde.

‘Skit samma’ tänkte jag… ‘Bättre att göra det som vi alltid säger åt folk på våra pass. Slappna av… ta ett djupt andetag… böj på benen och gör det som kommer.’

Resultatet blev väll så där och Rob flög all världens väg… Väl tillbaka satte sig Rob ner och garvade.

‘What’s the matter?’ frågade jag honnom.

‘Man…That was sooo funny.‘, svarade han.
‘During your technique I had to keep a good grip of my pants or I would loose them… ‘

Uj.. det har varit ett tufft år för mig. Av denna samma anledning har jag egentligen inte haft vare sig tid eller ork att blogga så pass mkt som jag egentligen skulle velat göra.

Vi har sedan sommaren haft det tufft med vår son och då framför allt hans sömn vilket till sist gick så långt att det blev både sjukskrivningar hemma pga vad man kan kalla utbrändhet och sömnbrist för oss som föräldrar. Nu till sist har vi löst Assars sömn och han somnar vid 18.30 och vaknar (en aningen för tidigt) vid 4.50, men det är låååååångt bättre än hans tidigare uppvaknande på i runda slängar 10 – 15 ggr per natt. Så jag är glad och nöjd.

Så vad hoppas jag på inför 2011?
Tja… en resa till Japan hoppas jag på under hösten. Förhoppningsvis kommer ha mer tid att träna på kvällarna. Vi har oxå planer för klubbens lite mer erfarna utövare… och ska med försöka få till ett eller två läger under  terminens gång med både okända och kända utövare (vi hoppas på Pete igen). Men framför allt ser jag fram emot pappaledigheten som startar i mitten på februari. Blogga ska jag göra mer med.

Over and out…

Det är lite jobbigt just nu.

Assar sover inte bra på en fläck… Att vakna >20ggr på en natt kan inte vara normalt. Att han somnar om direkt han fått snuttefilten och nappen istoppad i munnen igen gör inte saken bättre. Men det får oss att undra om det är magen som strular eller om det bara blivit en vana att vakna (eller halvvakna) och direkt börja skrika…

Det är dags att söka proffshjälp tror jag.

ZZZzzzzzz